Sie befinden Sich nicht im Netzwerk der Universität Paderborn. Der Zugriff auf elektronische Ressourcen ist gegebenenfalls nur via VPN oder Shibboleth (DFN-AAI) möglich. mehr Informationen...
Sammandrag Ett huvudtema i den kulturpolitiska diskursen i Sverige under 1900-talet var hur man skulle arbeta mot den ökande dominansen av den kommersiella kulturindustrin. I 1974 års kulturpolitiska program var ett av målen behovet av att "motverka de negativa effekterna av kommersialism inom kulturområdet" (Proposition 1974:28:295). Även om det debatterades och ibland ifrågasattes höll det sig kvar fram till en liberalkonservativ riksdags policyrevision år 2009. Man fann att ”det finns ingen given motsättning mellan kommersiell bärkraft och konstnärlig kvalitet eller frihet” (Proposition 2009/10:3:28). Detta överensstämmer med den allätarstrategi som är förhärskande hos den stora majoriteten av musikkonsumenter – även de som har intresse för icke-kommersiell musik (Hesmondhalgh 2013:52). Kulturpolitiken har alltid innehållit ett mål, om än formulerat lite olika, om att mångfald ska eftersträvas. Att balansen mellan den kommersiella och den icke-kommersiella musiken utvecklats starkt till den förras fördel visas genom en jämförelse mellan STIM’s royaltyintäkter och statens utgifter för kultur. Ett återförande till ett tidigare balansläge skulle kunna åstadkommas genom en pigouviansk avgift där medel överförs från den kommersiella kulturen till den icke-kommersiella.